Intensitet: Låg och hög.
Tid: 39 min.
Längd: ca 5,1 km.
Redan när jag vaknade i morse kände jag att jag var i obalans. Såg mig i spegeln och undrade vad det var för en sur kärring som stirrade tillbaka på mig. Kände mig grinig, arg och irriterad och, med mina barn är det i alla fall så att de verkar kunna lukta sig till att deras mamma inte riktigt är på topp. När de nu verkar ha denna förmåga hade man ju hoppats att de hade tassat på tå runt mig för att inte förvärra situationen, men det är snarare tvärtom. Då hittar de på alla möjliga och omöjliga saker för att skapa ännu mer oreda och göra mig ännu mer irriterad och två stycken, ganska självständiga barn blir helt plötsligt som plåster på mig. Denna dag var inget undantag. Jag kände hur ovädret inom mig växte för varje avklarad timme så när jag fick möjligheten att få komma ut i skogen på ett träningspass framåt eftermiddagen tog jag chansen direkt.
Benen var fortfarande ganska tunga, och trots oväder, både utanför och innanför kroppen var det en ren njutning att få sätta på sig träningsskorna och ge sig ut i naturen, fina stigar och blåsippor som hälsade mig välkommen där jag kom springande. Hade tänkt mig ett lugnt pass, men när jag för en gångs skull fick sällskap (av mig kära mor) och när benen var så tunga beslutade vi oss för att lägga in några intervaller.
Hade inte kapacitet att springa ifrån regnet och snön som föll idag, men ovädret inombords sprang jag ifrån under ett av intervallerna jag genomförde. Vill därför varna för att om någon vistas i skogarna runt Plintsberg ska ni vara medvetna om att det ligger ett oväder och lurpassar på er, sugen på att hoppa på första bästa som passerar och förstöra denna persons dag, akta er! Hittar ni det är en sak säker, jag vill inte ha tillbaka det!
Träningssugen?
Naturligt Vis, med Ut och In!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar